Vanliga frågor om högskoleprovet

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som används som ett av flera sätt att komma in på universitet och högskola i Sverige. Provet ges av Universitets- och högskolerådet (UHR) och genomförs normalt två gånger om året — en gång på våren och en gång på hösten. Vem som helst får göra provet, men för att använda resultatet vid antagning måste du vara behörig till den utbildning du söker. Högskoleprovet testar inte specifika ämneskunskaper utan mäter allmän studiefärdighet — förmågan att läsa, tolka och lösa problem som behövs i högskolestudier.

Högskoleprovet består av totalt 160 flervalsfrågor uppdelade på åtta delprov. Delproven är grupperade i två delar: en kvantitativ del (80 frågor: räkna och diagram) och en verbal del (80 frågor: ord och texter). Verbal betyder inte att prata — du kryssar alternativ på papper. Provet görs under en hel dag, cirka 7,5 till 8 timmar inklusive rast och lunch. Det finns också ett extra delprov som provas utan att räknas in i resultatet. Du vet inte vilket delprov som är testdelen förrän provet är klart.

Verbal betyder inte att prata. UHR kallar den ena halvan av högskoleprovet för verbal del. Det är 80 flervalsfrågor på papper: ORD (ord och begrepp), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Du kryssar ett av fem alternativ. Du talar inte och du skriver inte en text. Den andra halvan är kvantitativ — räkna och diagram: XYZ, KVA, NOG och DTK.

Högskoleprovet ges normalt två gånger per år. Nästa sittning enligt UHR är 18 oktober 2026. Anmälan till hösten 2026 var 11–18 augusti och är stängd. Du anmäler dig via studera.nu vid nästa period. Du kan göra högskoleprovet flera gånger — det är alltid ditt bästa resultat (giltigt i 8 år) som används vid antagning.

Högskoleprovet har en avgift som UHR sätter och publicerar vid anmälan på studera.nu. Du betalar när du anmäler dig. Vid behov av anpassning, till exempel på grund av dyslexi eller synskada, kan du ansöka om förlängd tid med intyg från en legitimerad professionell.

Ja. UHR erbjuder anpassningar för personer med dyslexi, synskada eller andra behov. För att få anpassning måste du ladda upp ett intyg från en intygsgivare i samband med anmälan. Vanliga anpassningar är förlängd tid och anpassat provmaterial. Du kan också ansöka om anpassning av provsituationen, till exempel om du behöver ett eget rum eller särskilda hjälpmedel. Läs mer på studera.nu om vilka intyg som krävs.

XYZ (matematisk problemlösning) är en av de kvantitativa delprovna. Den testar din förmåga att lösa matematiska problem inom aritmetik, algebra, geometri, funktionsteori och statistik. Det är inte avancerad matematik — det handlar om att snabbt förstå vad frågan frågar efter och välja rätt strategi. XYZ består av 24 frågor. Tidspressen är hög, så det är viktigt att öva på att lösa frågor snabbt och säkert.

KVA (kvantitativa jämförelser) testar din förmåga att jämföra två kvantiteter och avgöra vilket som är störst, om de är lika stora, eller om informationen inte räcker för att avgöra. Ämnesområdena är samma som XYZ: aritmetik, algebra, geometri, funktionsteori och statistik. KVA består av 20 frågor. Knepet med KVA är att du inte alltid behöver räkna ut exakta värden — det räcker att förstå relationen mellan de två storheterna.

NOG (kvantitativa resonemang, på engelska Data Sufficiency) testar din förmåga att avgöra om du har tillräckligt med information för att lösa ett problem. Du får två påståenden (1 och 2) och ska avgöra om informationen räcker för att besvara frågan. Svaret är alltid ett av fem alternativ: endast (1) räcker, endast (2) räcker, båda behövs, var för sig räcker, eller informationen räcker inte. NOG består av 12 frågor. Det är den minsta deldelen men ofta den svåraste — den testar logiskt tänkande mer än matematisk färdighet.

DTK (diagram, tabeller och kartor) testar din förmåga att läsa och tolka visuell information. Du får se diagram, tabeller, kartor eller grafer och ska svara på frågor om vad de visar. Frågorna kräver både att du hittar rätt information och att du analyserar den. DTK består av 24 frågor. Till skillnad från XYZ och KVA handlar DTK mindre om att räkna och mer om att förstå och jämföra data. Det är en av de delprov som lönar sig mest att öva på eftersom teknikerna för att läsa olika diagram går att lära sig snabbt.

ORD (ordförståelse) testar ditt ordförråd. Du får ett ord och ska välja vilket av fem svarsalternativ som har samma eller liknande betydelse. Orden kan vara av svenskt eller utländskt ursprung, gamla ord, dialektala ord eller nyare ord som kommit in i svenskan. ORD består av 20 frågor. Det är svårt att plugga upp ett helt ordförråd på kort tid, men du kan öva på de ord som faktiskt dyker upp på HP. NP-Monstret har 490 ORD-frågor från verkliga högskoleprov som ger dig en bra bild av vilken typ av ord som testas.

LÄS (svensk läsförståelse) testar din förmåga att läsa och förstå texter på svenska. Du får läsa flera olika typer av texter och svara på frågor om innehållet. Frågorna testar både detaljer i texten och din förmåga att dra slutsatser från texten som helhet. LÄS består av 20 frågor. För att lyckas behöver du kunna läsa snabbt och noggrant samtidigt. Ett bra tips är att läsa frågan innan du läser texten, så vet du vad du letar efter.

MEK (meningskomplettering, på engelska Sentence Completion) testar din förmåga att fylla i ord som saknas i en text. Du får en text där ett eller flera ord har tagits bort och ska välja vilket ord som passar bäst i luckan. MEK består av 20 frågor. Det handlar om att förstå sammanhanget i texten och vilken typ av ord som behövs — ett substantiv, ett adjektiv, en preposition. MEK testar alltså både ordförståelse och grammatisk känsla.

ELF (engelsk läsförståelse) är ett av högskoleprovets åtta delprov med 20 frågor. NP-Monstret har ingen stabil ELF-bank eftersom UHR bara publicerar ELF tillfälligt efter provdagen. Öva ELF på studera.nu när UHR lägger ut den. De andra sju delproven tränar du här.

Högskoleprovet normeras till en skala från 0,0 till 2,0 med steg om 0,05. Det betyder att du kan få resultat som 0,85, 1,20 eller 1,75. Normeringen görs utifrån hur alla som gjorde provet samma dag presterade — det är alltså inte ett rakt poängresultat utan en jämförelse med andra provskrivare. Cirka 0,1 procent av provskrivarna får högsta resultatet 2,0. Snittet ligger vanligtvis runt 0,87. Resultatet är giltigt i 8 år och du kan alltid använda ditt bästa resultat när du söker till utbildning.

Normering betyder att ditt resultat jämförs med andra som gjorde provet samma dag. Om provet var svårt för alla räcker färre rätt för ett högt normerat resultat. Om provet var lätt behöver du fler rätt för samma normerade resultat. Detta gör att resultaten är jämförbara mellan olika provtillfällen — ett 1,0 på vårens prov motsvarar ungefär ett 1,0 på höstens prov. Du kan se normeringstabeller för tidigare prov på studera.nu för att få en uppfattning om hur många rätt som behövs för olika resultat.

Det beror på hur svårt just den sittningen var — UHR normerar mot alla som skrev samma dag. Vi ger inte en fast tabell för 1,0 eller 2,0. Se normeringstabeller för tidigare prov på studera.nu.

Du börjar med sju uppgifter, en per delprov, under tid. Sen är nästa pass nya osedda uppgifter på luckan, inte slump från hela banken. Rättade uppgifter kommer inte tillbaka. ELF saknas — den gör du hos UHR. Två test per dag utan kort. Bas tar bort taket.

Delproven XYZ, KVA, NOG, ORD, LÄS och MEK bygger på publicerade UHR-uppgifter där vi har dem. DTK har övningsfigurer när banken bara har platshållare — det är träning, inte inskannade häften. ELF saknas. Det är inte det officiella provet.

Varje svar registrerar rätt eller fel per delprov. Nästa pass hämtar nya osedda uppgifter på den svagaste luckan. Det är inte en automatisk svårighetsmotor och inte ett löfte om poänglyft.

Korta återkommande pass slår en enda lång kväll i minnesforskning — det är inte ett löfte om att ett visst antal veckor räcker för just ditt resultat. Sista veckan: tidsatt mix. Vi lovar inget poänglyft.