Vanliga frågor om högskoleprovet

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som används som ett av flera sätt att komma in på universitet och högskola i Sverige. Provet ges av Universitets- och högskolerådet (UHR) och genomförs normalt två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Du måste ha fyllt 18 år senast det år du skriver provet. Det finns undantag för dig som är yngre, till exempel som gymnasieelev från vårterminen andra läsåret. Alla villkor står hos UHR på studera.nu. Du behöver inte vara svensk medborgare, men provet ges bara på svenska. För att använda resultatet vid antagning måste du vara behörig till den utbildning du söker. Högskoleprovet testar inte specifika ämneskunskaper utan mäter allmän studiefärdighet, förmågan att läsa, tolka och lösa problem som behövs i högskolestudier.

Högskoleprovet består av totalt 160 flervalsfrågor uppdelade på åtta delprov. Delproven är grupperade i två delar: en kvantitativ del (80 frågor: räkna och diagram) och en verbal del (80 frågor: ord och texter). Verbal betyder inte att prata, du kryssar alternativ på papper. Provdagen tar hela dagen: enligt UHR:s schema ungefär 08.10–16.55, med raster och lunch. Du skriver fem provpass: två kvantitativa, två verbala och ett utprövningspass som testar uppgifter till framtida prov och inte ger något resultat. UHR berättar efteråt vilket provpass som var utprövningspass. Schema och regler står på studera.nu.

Verbal betyder inte att prata. UHR kallar den ena halvan av högskoleprovet för verbal del. Det är 80 flervalsfrågor på papper: ORD (ord och begrepp), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Du kryssar ett svarsalternativ: ORD har fem alternativ, LÄS, MEK och ELF har fyra. Du talar inte och du skriver inte en text. Den andra halvan är kvantitativ, räkna och diagram: XYZ, KVA, NOG och DTK.

Högskoleprovet ges normalt två gånger per år. Nästa sittning enligt UHR är 18 oktober 2026. Anmälan till hösten 2026 var 11–18 augusti och är stängd, och det går inte att anmäla sig i efterhand. Nästa prov är 10 april 2027, med anmälan 7–14 januari 2027 enligt UHR. Du anmäler dig hos UHR på hogskoleprov.nu, och studera.nu har informationen. Du kan göra högskoleprovet flera gånger, det är alltid ditt bästa resultat (giltigt i 8 år) som används vid antagning.

Högskoleprovet har en avgift som UHR sätter och visar vid anmälan på hogskoleprov.nu. Kontrollera beloppet hos UHR när du anmäler dig. Du betalar när du anmäler dig. Enligt UHR får du inte tillbaka avgiften om du ångrar dig eller inte kan komma, och den kan inte föras över till nästa prov eller till någon annan.

Ja, men det beror på vad du behöver. Du som har dyslexi eller synskada kan ansöka om förlängd skrivtid. Då skriver du ett anpassat prov med längre provpass och utan utprövningspass. Du kan också ansöka om anpassning av provsituationen, till exempel om du har diabetes, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller behöver sitta avskilt. Förlängd tid ges bara vid dyslexi eller synskada. Alla anpassningar måste styrkas med intyg som du laddar upp i anmälan senast sista anmälningsdag, och det går inte att skicka in efteråt. Anmälan till hösten 2026 är stängd. Läs vilka intyg som krävs hos UHR på studera.nu.

XYZ (matematisk problemlösning) är en av de kvantitativa delprovna. Den testar din förmåga att lösa matematiska problem inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Det är inte avancerad matematik, det handlar om att snabbt förstå vad frågan frågar efter och välja rätt strategi. XYZ består av 24 frågor. Tidspressen är hög, så det är viktigt att öva på att lösa frågor snabbt och säkert.

KVA (kvantitativa jämförelser) testar din förmåga att jämföra två kvantiteter och avgöra vilket som är störst, om de är lika stora, eller om informationen inte räcker för att avgöra. Ämnesområdena är samma som XYZ: aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. KVA består av 20 frågor. Knepet med KVA är att du inte alltid behöver räkna ut exakta värden, det räcker att förstå relationen mellan de två storheterna.

NOG (kvantitativa resonemang, på engelska Data Sufficiency) testar din förmåga att avgöra om du har tillräckligt med information för att lösa ett problem. Du får två påståenden (1 och 2) och ska avgöra om informationen räcker för att besvara frågan. Svaret är alltid ett av fem alternativ: endast (1) räcker, endast (2) räcker, båda behövs, var för sig räcker, eller informationen räcker inte. NOG består av 12 frågor. Det är det minsta delprovet och testar logiskt tänkande mer än matematisk färdighet.

DTK (diagram, tabeller och kartor) testar din förmåga att läsa och tolka visuell information. Du får se diagram, tabeller, kartor eller grafer och ska svara på frågor om vad de visar. Frågorna kräver både att du hittar rätt information och att du analyserar den. DTK består av 24 frågor. Till skillnad från XYZ och KVA handlar DTK mindre om att räkna och mer om att förstå och jämföra data.

ORD (ordförståelse) testar ditt ordförråd. Du får ett ord och ska välja vilket av fem svarsalternativ som har samma eller liknande betydelse. Orden kan vara av svenskt eller utländskt ursprung, gamla ord, dialektala ord eller nyare ord som kommit in i svenskan. ORD består av 20 frågor. Det är svårt att plugga upp ett helt ordförråd på kort tid, men du kan öva på de ord som faktiskt dyker upp på HP. NPmonstret har ORD-frågor att öva på, så du ser vilken typ av ord som testas.

LÄS (svensk läsförståelse) testar din förmåga att läsa och förstå texter på svenska. Du får läsa flera olika typer av texter och svara på frågor om innehållet. Frågorna testar både detaljer i texten och din förmåga att dra slutsatser från texten som helhet. LÄS består av 20 frågor. För att lyckas behöver du kunna läsa snabbt och noggrant samtidigt. Ett bra tips är att läsa frågan innan du läser texten, så vet du vad du letar efter.

MEK (meningskomplettering, på engelska Sentence Completion) testar din förmåga att fylla i ord som saknas i en text. Du får en text där ett eller flera ord har tagits bort och ska välja vilket ord som passar bäst på den tomma platsen. MEK består av 20 frågor. Det handlar om att förstå sammanhanget i texten och vilken typ av ord som behövs, ett substantiv, ett adjektiv, en preposition. MEK testar alltså både ordförståelse och grammatisk känsla.

ELF (engelsk läsförståelse) är ett av högskoleprovets åtta delprov med 20 frågor. NPmonstret har ingen stabil ELF-bank eftersom UHR bara publicerar ELF tillfälligt efter provdagen. Öva ELF på studera.nu när UHR lägger ut den. De andra sju delproven tränar du här.

Du får en poäng för varje rätt svar. Fel eller tomma svar ger noll poäng. Antal rätt (0–160) görs om till normerad poäng mellan 0,00 och 2,00, i steg om 0,05, till exempel 0,85, 1,20 eller 1,75. Verbal och kvantitativ del normeras var för sig, och medelvärdet av de två är ditt resultat. Medelvärdet på provet 18 april 2026 var 0,88 enligt UHR. Resultatet är giltigt i 8 år och vid antagning används alltid ditt bästa resultat.

Normering gör att en viss normerad poäng ska vara lika lätt eller svår att få oavsett provtillfälle och oavsett vilka andra som skrev provet. Om provet är relativt lätt krävs fler rätt för en viss poäng. Om det är relativt svårt räcker färre. Därför ska ett resultat vara lika mycket värt oavsett när du skrev provet under de åtta år det gäller. UHR skriver att det är olämpligt att använda normeringstabeller från tidigare prov för att skatta resultatet på det prov du nyss skrev. Tabellen för just ditt prov publicerar UHR efteråt.

Det beror på hur svårt just det provet var. UHR gör två normeringstabeller för varje prov, en för verbal och en för kvantitativ del. Vi ger ingen fast siffra för 1,0 eller 2,0. UHR skriver att det är olämpligt att använda tabeller från tidigare prov för att skatta resultatet på det prov du nyss skrev. Tabellen för ett gammalt prov som du gör som övning hittar du hos UHR på studera.nu.

Du börjar med sju uppgifter, en per delprov, under tid. Sen är nästa pass nya osedda uppgifter på det som saknas, inte slump från hela banken. Rättade uppgifter kommer inte tillbaka. ELF saknas, den gör du hos UHR.

Delproven XYZ, KVA, NOG, ORD, LÄS och MEK bygger på publicerade UHR-uppgifter där vi har dem. DTK har övningsfigurer när banken bara har platshållare, det är träning, inte inskannade häften. ELF saknas. Det är inte det officiella provet.

Varje svar registrerar rätt eller fel per delprov. Nästa pass hämtar nya osedda uppgifter på det som saknas mest. Det är inte en automatisk svårighetsmotor och inte ett löfte om poänglyft.

Korta återkommande pass slår en enda lång kväll i minnesforskning, det är inte ett löfte om att ett visst antal veckor räcker för just ditt resultat. Sista veckan: tidsatt mix. Vi lovar inget poänglyft.