Gå vidare
Anpassningar
Elever med funktionsnedsättningar har rätt till anpassningar vid nationella prov. Här vet du vilka anpassningar som finns, hur du ansöker och vad som gäller för olika diagnoser.
Den vanligaste anpassningen. Elever med koncentrationssvårigheter, lässvårigheter eller andra funktionsnedsättningar kan få förlängd tid på sina prov. Ofta handlar det om 25 till 50 procent mer tid.
Elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter kan få provfrågor upplästa via talsyntes eller av en lärare. Detta gäller både provfrågor och ibland också elevens egna svar.
Elever med synnedsättning eller dyslexi kan få provet i punktskrift, förstorad textstil eller annan formatering som underlättar läsningen.
Elever som blir lätt distraherade eller stressade i stora provsalssmiljöer kan få göra provet i ett separat rum med färre intryck. Detta är vanligt vid ADHD och autism.
Vissa delprov kan genomföras muntligt istället för skriftligt, beroende på elevens förutsättningar och vad provet är avsett att pröva. Beslut fattas av rektor i samråd med lärare.
Om ett prov är långt kan det delas upp på flera sessioner för elever som har svårt att hålla koncentrationen under längre tid. Eleven kan också få korta pauser under provet.
Elever med dyslexi kan ha svårt med läsförståelse, stavning och att strukturera svar under tidspress. Rätten till anpassningar styrks av skolans bedömning av elevens förutsättningar.
Elever med ADHD kan ha utmaningar med koncentration, att hålla fokus under längre delprov och att organisera sitt arbete. Anpassningarna syftar till att minska hinder för att visa verklig kunskap.
Elever med dyskalkyli har specifika svårigheter med matematik. Anpassningarna handlar om att ge eleven möjlighet att visa kunskap utan att hindras av formatet.
Det är rektorn på skolan som beslutar om anpassningar efter en pedagogisk analys av elevens förutsättningar och provets syfte. Processen ser ofta ut så här:
Om du som elev eller förälder tror att du behöver anpassningar, prata med din lärare, specialpedagog eller studierektor så tidigt som möjligt. Ju tidigare skolan känner till behovet, desto bättre kan de förbereda.
Mer information finns på Skolverkets webbplats och på SPSM:s webbplats (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
Elever med funktionsnedsättningar som dyslexi, ADHD, dyskalkyli, autismspektrumtillstånd eller syn- och hörselnedsättningar kan ha rätt till anpassningar. Det är rektorn som beslutar om anpassningar efter en pedagogisk analys av elevens förutsättningar. Rätten grundas på skollagen och Skolverkets föreskrifter.
Prata med din lärare, specialpedagog eller studierektor så tidigt som möjligt. Skolan gör sedan en pedagogisk analys och rektor fattar beslut. Du eller dina föräldrar kan begära en utredning om ni tror att det behövs. Ju tidigare skolan känner till behovet, desto bättre kan de förbereda anpassningarna.
Vanliga anpassningar för dyslexi inkluderar talsyntes, förlängd provtid, förstorad text och ibland möjlighet till muntlig redovisning. Eleven kan också få använda stavningskontroll där provet inte prövar stavning. Vilka anpassningar som beviljas beror på den individuella bedömningen.
Ja, förlängd provtid är en vanlig anpassning vid ADHD. Andra anpassningar kan vara uppdelning av provet, lugnt rum, tydligare instruktioner och korta pauser. Beslut fattas av rektor efter en pedagogisk analys av elevens förutsättningar.
SPSM står för Specialpedagogiska skolmyndigheten. De är en statlig myndighet som ger stöd till skolor och lärare för att skapa en likvärdig utbildning för elever med funktionsnedsättningar. SPSM publicerar vägledningar om anpassningar vid nationella prov och erbjuder rådgivning till skolor.
Ja, skolan ska dokumentera och informera eleven och elevens vårdnadshavare om vilka anpassningar som har beviljats. Beslutet ska finnas tillgängligt innan provet så att eleven vet vad som gäller.
NP-Monstret är utvecklat med specialpedagog. Korta pass, tydlig struktur. Förklaring efter svaret visas när den finns.