Betygssystemet Lgr22 — Så fungerar betygssättningen
Lär dig hur betygssättningen fungerar enligt Lgr22. Betygsskala A-F och hur NP vägs in. Inget betygslöfte.
Maria Lindström
Förstelärare i matematik & NP-bedömare
Lgr22 är läroplanen som gäller i grundskolan från höstterminen 2022. Den ändrade både innehåll och bedömningsstruktur — men många elever (och föräldrar) är fortfarande osäkra på hur betygssättningen egentligen fungerar. Här är allt du behöver veta.
TL;DR
- Betyg A-F, där F = ej godkänt
- Betyg från åk 6 i alla ämnen
- Bygger på betygskriterier (ej kunskapskrav som tidigare)
- NP är ett av flera underlag — inte ett betyg i sig
- Helhetsbedömning, ej "minsta gemensamma nämnare"-regel längre
Vad betyder bokstäverna A till F?
Lgr22 använder betygsskalan A-F i grundskolan från och med årskurs 6:
| Betyg | Betydelse | Översättning | |-------|-----------|--------------| | A | Utmärkta kunskaper | Excellent | | B | Mellan A och C | Mycket bra | | C | Goda kunskaper | Bra | | D | Mellan C och E | Tillräckligt med viss tveksamhet | | E | Tillräckliga kunskaper | Godkänt | | F | Ej godkänt | Ej tillräckliga kunskaper |
Notera: Ett "streck" (–) ges om läraren saknar tillräckligt underlag (t.ex. mycket frånvaro). Det är inte samma sak som F.
Stora skillnaden från Lgr11: betygskriterier
I Lgr11 fanns kunskapskrav — detaljerade beskrivningar för varje betyg i varje moment. Det blev rörigt och svårt att tolka.
Lgr22 ersätter detta med betygskriterier. Det är bredare beskrivningar som låter läraren göra en mer holistisk bedömning. Det finns kriterier för betygen E, C och A — för B och D använder läraren övervägning mellan dessa.
Vad krävs för varje betyg?
Generellt (gäller alla ämnen, även om detaljer skiljer sig):
A — Utmärkta kunskaper
Du visar djup förståelse, drar egna slutsatser, kan tillämpa kunskaper i nya sammanhang, och resonerar nyanserat med flera perspektiv.
C — Goda kunskaper
Du visar god förståelse av centrala begrepp, kan tillämpa kunskap i bekanta situationer och resonerar med viss bredd.
E — Tillräckliga kunskaper
Du har grundläggande förståelse, kan ge enkla exempel, beskriva och förklara med stöd från läraren eller läromedel.
För B och D: läraren bedömer att du klart uppfyller kriterierna för det lägre betyget och delvis uppfyller kriterierna för det högre.
Hur vägs nationella provet in?
En av de vanligaste missuppfattningarna: "Får man E på NP får man E i betyg." Det stämmer inte.
NP är ett underlag av flera. Läraren ska särskilt beakta NP-resultatet, men gör en helhetsbedömning baserat på:
- Skriftliga prov och uppgifter under hela terminen/året
- Muntliga presentationer och samtal
- Praktiska arbeten
- Inlämningsuppgifter och projekt
- Ditt agerande och deltagande i klassrummet
- Nationella prov (där sådana finns)
Slut på "minsta gemensamma nämnare"-regeln
I Lgr11 fanns en regel som sade att om du missade en enda punkt i kunskapskraven för C, fick du högst E. Det var hård och orättvist.
Lgr22 ändrar detta. Nu gör läraren en samlad bedömning mot betygskriterierna. En enstaka svaghet drar inte ner hela betyget om helheten är stark.
Hur höjer man sitt betyg?
Konkreta strategier som fungerar:
Vad betyder betygen för gymnasiet?
Slutbetygen i åk 9 räknas om till meritpoäng som du använder för att söka gymnasiet. Skalan:
- A = 20 poäng
- B = 17,5 poäng
- C = 15 poäng
- D = 12,5 poäng
- E = 10 poäng
- F = 0 poäng
Vanliga missuppfattningar
"Lärare måste ge mig samma betyg som NP." Nej. NP är ett underlag, helheten avgör.
"Om jag missar ett prov får jag F." Nej. Du får streck (-) om underlaget saknas, inte F. Och du har rätt till omprov.
"Lärare kan sätta vilket betyg de vill." Nej. Lärare måste motivera betyget mot kriterierna och kan överklagas till rektor.
Nästa steg
Vill du veta mer specifikt om hur du kan höja ditt matte-betyg? Läs: NP Matte Åk 9 — vanligaste frågetyperna →
Eller se alla våra kurser: Alla kurser →
— Maria L., förstelärare i matematik och NP-bedömare. Källa: Skolverket.se, Skollagen 10 kap.
Den här guiden är skriven av Maria Lindström, Förstelärare i matematik & NP-bedömare, och uppdateras löpande när ny information publiceras.