Kritik mot nationella prov

Nationella prov har funnits i den svenska skolan sedan 1990-talet och infördes för att stödja likvärdig bedömning och rättvisa betyg. Trots syftet har proven varit föremål för återkommande kritik från forskare, lärare och media. Kritiken rör flera olika områden:

• Bristande likvärdighet i rättning — friskolor har visat sig rätta generösare än kommunala skolor, vilket påverkar elevers betyg.
• Fusk och säkerhetsbrister — lärare har larmat om utbrett fusk och bristande tillsyn.
• Digitaliseringen som misslyckades — Skolverkets försök att digitalisera proven kollapsade vid ett storskaligt övningsprov i november 2025.
• Provets roll i betygsättningen — systematiska skillnader mellan provbetyg och slutbetyg har uppmärksammats.

Nedan går vi igenom de viktigaste kritikpunkterna med utgångspunkt i forskning, granskning och officiella rapporter.

En av de mest uppmärksammade granskningarna genomfördes av professor Jonas Vlachos vid Uppsala universitet, tillsammans med Björn Tyrefors Hinnerich. Deras forskning granskades i SVT Uppdrag granskning — “Glädjebetygen” (13 oktober 2016).

Forskarna fann betydande skillnader i hur prov rättas mellan olika skolor. Vlachos konstaterade: “Det är en betydande grad av bristande likvärdighet.” Vidare menade han: “Man kan inte lita på de nationella proven.”

Bland de konkreta fynden i granskningen:

• Friskolor rättade proven generösare än kommunala skolor.
• Vid extern rättning presterade kommunala elever bäst — vilket indikerar att friskolors generösa rättning gav deras elever en orättvis fördel.
• Vid en jämförelse av provbetyg och slutbetyg i matematik våren 2015 fick cirka 30 procent av eleverna ett högre slutbetyg än vad provresultatet motiverade, medan endast 1 procent fick ett lägre slutbetyg.

Programmet visade också att rektorer pressade lärare att höja betyg, vilket dokumenterades genom inspelade möten.

Skolverket konstaterar i sin vägledning om nationella provets betydelse för betyget att systematiska skillnader mellan provbetyg och slutbetyg på gruppnivå kan tyda på att provresultatet inte har beaktats tillräckligt. Från och med hösten 2023 infördes en ny modell med totalpoäng istället för delprovskrav, med syftet att “öka giltigheten och tillförlitligheten i bedömningen”.

Mer om hur betygssättningen fungerar finns på vår sida om betygssättning av nationella prov.

I oktober 2016 rapporterade SVT om att fusk vid nationella prov är utbrett. En lärare, som ville vara anonym, berättade om kollegor som lät prov ligga framme öppet och elever som fick ha mobiltelefoner trots förbud.

Ett av de mest allvarliga exempen var en rektor som bad en lärare att rätta om prov för att “hitta fler poäng” — anledningen var att för många underkända prov skulle leda till frågor från Skolverket. Skolverket svarade att detta bryter mot reglerna, men utredde inte fallen.

Fusk har rapporterats både på friskolor och kommunala skolor. Problem som lyfts fram:

• Prov som lämnas framme och är tillgängliga för elever innan provtillfället.
• Mobiltelefoner tillåtna trots att Skolverkets regler förbjuder dem.
• Lärare som uppmanas att rätta om prov för att ge fler poäng och undvika granskning.
• Bristande uppföljning från Skolverkets sida när larm inkommer.

Regeringen och Skolverket hade som mål att införa digitala nationella prov. I november 2025 blev det tydligt att detta inte fungerade.

Kollapsen vid övningsprovet

Den 6 november 2025 genomförde Skolverket ett storskaligt övningsprov. Enligt Skolverkets egen analys (uppdaterad 19 maj 2026) var cirka 650 skolor och 35 500 elever anmälda. Endast ungefär hälften deltog, och omkring 8 500 elever kunde faktiskt genomföra provet. Klockan 09.07 kollapsade plattformen och problemen kvarstod till 09.23.

Skolverket identifierade flera orsaker till kollapsen:

• Felaktiga säkerhetsinställningar på Chromebooks som användes av eleverna.
• Massiva felaktiga inloggningsförsök som överbelastade systemet.
• Brister i belastningshantering och skalbarhet.

Händelsen ledde till beslutet att ställa in digitala nationella prov hösten 2025. Elever ska genomföra proven på papper under de närmaste åren.

Skolverkets erkännande

I ett pressmeddelande den 28 november 2025 uttalade sig generaldirektör Joakim Malmström:

“Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med.”

Bakgrunden var inte bara övningsprovet som kollapsade. Tidigare hade en personuppgiftsinträffit och en oberoende genomlysning hade visat brister i styrning, testning och tekniska vägval.

Skolverket betonar att nationella prov inte får vara det enda underlaget för betyg. I Skolverkets vägledning anges: “När lärare sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas” men “får inte ensamt avgöra betyget”. Provets roll är alltså att fungera som ett stöd och en kontroll, inte som en ensam betygsgrundare.

För att hantera kritiken mot likvärdigheten har Skolverket infört flera reformer:

• Ny modell fr.o.m. hösten 2023 — proven ges med totalpoäng istället för delprovskrav. Syftet är att “öka giltigheten och tillförlitligheten i bedömningen”.
• Uppföljning av skillnader — systematiska skillnader mellan provbetyg och slutbetyg på gruppnivå flaggas som möjliga tecken på att provresultatet inte beaktats tillräckligt.
• Oberoende genomlysning av digitaliseringen — efter kollapsen av övningsprovet har en oberoende granskning genomförts som visat brister i styrning och testning.

Skolverket har också börjat arbeta med anpassningar och stöd för elever med funktionsnedsättningar. Läs mer på vår sida om anpassningar vid nationella prov.