Träna
Öva inför nationella provet i SO Åk 9. Felkistan ger nya uppgifter på det som saknas. Övningsfrågorna följer kursplanen — de är inte Skolverkets officiella prov. En gäst får två pass per dag. Ett konto utan abonnemang får två NP-test per dag. Snabbtestet räknas inte i taket. Abonnemang och Skolon har inget tak.
SO-proven prövar källkritik, samhällsbegrepp och historiska samband. Öva här för att skriva kortare, tydligare svar med belägg.
Många tappar poäng på vaga svar utan källa eller tidskoppling. Träning med feedback gör dig mer precis.
Skolverket: lärarinformation, nationellt prov i geografi åk 9
Mot Lgr22 — Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap. Inte officiella provtexter.
Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet. Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas. Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster. Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: befolkningsfördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urbanisering. Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.
Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen. Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser. Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser. Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.
Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället. Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut. Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden. Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner. Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och estetiska uttryck. Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag. Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism och ateism.
Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen. Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.
Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik. Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet. Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.
Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.
Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få. Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner. Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera. Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar. Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen. FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter. De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk. Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter.
Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Studieteknik inför NP · NP 2026 — datum & tips · NP-stress: 5 tekniker · NP-datum
Hjälp andra hitta hit från Google
Åk 9 har inte ett gemensamt SO-prov som täcker alla fyra ämnen. Skolan tilldelas ett av ämnena geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap och kan inte beställa vilket. Lärarinformation: https://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/lararinformation-for-grundskolan-sameskolan-specialskolan/nationellt-prov-i-geografi-arskurs-9
Geografi-delen testar kartläsning, geografiska mönster (klimat, vegetation, befolkning), naturresurser och deras användning, samt hållbar utveckling. Du ska kunna analysera orsak och verkan i geografiska sammanhang.
Historia-delen testar forntiden, antiken, medeltiden, stormaktstiden, industrialiseringen, världskrigen och kalla kriget. Du ska kunna förklara orsaker och konsekvenser av historiska händelser och använda historiska källor.
Religionskunskap-delen testar världsreligionerna (kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism), etiska resonemang, livsfrågor och människosyn. Du ska kunna jämföra religioner och resonera kring etiska dilemman.
Samhällskunskap-delen testar svensk demokrati, politiskt system, ekonomiska begrepp, EU och internationella relationer, samt medie- och informationskunnighet. Du ska kunna analysera samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta.
Nej. På åk 9 är geografi en del av SO-blocket (Lgr22) tillsammans med historia, religion och samhällskunskap, och det kan komma på NP SO. Geografi 1/2 är egna gymnasie-/komvuxkurser utan nationellt prov. Träningen överlappar i teman (karta, klimat, befolkning) men nivå och bedömning skiljer sig.
Träna Nationella proven på det du behöver och hitta vad som saknas för ditt målbetyg, samma konto från åk 6 till gymnasiet och högskoleprovet.
NPcoachen på NPmonstret bygger nästa träningssteg utifrån dina NP-test-svar och betygsmål. Den visar det som saknas, föreslår korta pass och följer dig över tid. Den ersätter inte lärare, skola eller Skolverket. Det är frivillig träning, inte undervisning eller myndighetsbeslut.
Du gör ett test. NPcoachen ser vad du missar mot målet. Du får nästa korta pass. Du svarar först. Samma sak en annan dag. På Mig ser du planen. Det som saknas blir tydligare ju mer du tränar. Inte samma lista för alla. Samma konto från åk 6 till högskoleprovet och medborgarprovet.
Öva inför fler Nationella prov, allt ingår i samma konto.
Algebra, funktioner, geometri och statistik.
Läs mer →
Avancerad läsförståelse, idiom och essäskrivning.
Läs mer →
Textanalys, argumentation, retorik och källkritik.
Läs mer →
Biologi, fysik och kemi. Naturvetenskapliga metoder och begrepp.
Läs mer →